Konstföreningen i Åbo r.f. – Turun Taideyhdistys ry, som förvaltar Åbo konstmuseum, har tilldelat Dahlström Eminentia-priset år 2022 till bildkonstnären Juha Joro. Priset, som vart tredje år delas ut till en konstnär som är verksam i Åbo för förtjänstfullt konstnärligt livsverk, delas nu ut för andra gången. Utöver prissumman på 15 000 euro ingår en utställning som ordnas i Åbo konstmuseums Studio år 2024.

Juha Joro (f. 1957) är känd för sina stämningsfulla verk som ofta behandlar teman som berör tidens gång och upplevelsen av tystnad. Hans uttrycksmedel har varit blandteknik, konstgrafik och de två senaste decennierna även fotobaserade uttryck. Under sin långa karriär har Joro påverkat det inhemska bildkonstfältet som konstnär, konstgrafiklärare vid Åbo ritskola, ordförande för Åbo konstgrafiker r.f. samt styrelsemedlem i Finlands Konstgrafiker r.f. och i Konstföreningen i Åbo.

I prismotiveringen nämner Konstföreningen i Åbo betydelsen av Joros storskaliga produktion, förnyelse av arbetssätt och hans fortfarande aktiva karriär som konstnär. Joros insats som lärare har haft stort inflytande på den yngre generationen konstnärer i Åbo, och genom sina olika organisations- och förtroendeuppdrag även hela den finländska konstnärsgemenskapens ställning.

Det första Dahlström Eminentia-priset beviljades år 2019 till Anna-Maija Aarras.

Konstföreningen i Åbo – Turun Taideyhdistys grundades år 1891 för att främja konstintresset, förståelsen för konst och konstutövandet i Egentliga Finland samt för att upprätthålla en konstsamling. Ansvarig för verksamheten har varit Åbo konstmuseum, som sedan 1904 funnits på Puolalabacken. Bröderna Ernst och Magnus Dahlström lät bygga huset och donerade det till Åbo stad att brukas för Konstföreningens konstmuseiverksamhet.

Konstföreningen i Åbo, som är huvudman för Åbo konstmuseum, delar årligen ut stipendier till professionella bildkonstnärer bosatta i Åbotrakten.

Ur Ellen och Magnus Dahlströms testamentsfond, som förvaltas av Stiftelsen för Åbo Akademi, tilldelas 10 000 euro och ur Helena Bruuns fond 5 000 euro.

Årets stipendier var lediganslagna under perioden 15.3–15.4.2022. Konstföreningens stipendier lediganslås igen våren 2023.

Ur Ellen och Magnus Dahlströms testamentsfond, som förvaltas av Stiftelsen för Åbo Akademi, beviljades 10 000 euro till bildkonstnär Lilli Haapala (f. 1984). Haapala arbetar bland annat med video, installation och platsspecifik konst, och hennes verk handlar om relationen mellan människan och naturens miljö och annanheten. De senaste åren har hon arbetat med projektet Searching for Utopia, som handlar om olika utopiska världar, förhållandet mellan natur och teknik och olika dystopiers inverkan på fantasi och drömmar.

Ur Helena Bruuns fond tilldelades skulptör Umppa Niinivaara (f. 1970) 5 000 euro. Under de senaste åren har Niinivaara koncentrerat sig på den förtrollande och svårbemästrade keramiska tillverkningsmetoden raku och studerat och fördjupat sig i bränntekniken. Hennes främsta inspirationskälla i arbetet är den ständigt närvarande naturupplevelsen, dess tidlöshet och djupa friden, som den förmedlar. Hennes verk kommer att visas i Studion på Åbo konstmuseum under hösten 2022.

Ur Ellen och Magnus Dahlströms fond utdelades ett coronastöd på 2 000 euro till tio bildkonstnärer: Vesa Aaltonen, Riikka Aihinen, Anna Ellmén, Sini-Meri Hedberg, Sanna Horvath, Heli Lundström, Mika Natri, Anna Tahkola, Fanny Varjo och Niina Villanueva.

Ordförande för Konstföreningen i Åbo Jaakko Ossa är glad att föreningen kan årligen stöda och möjliggöra lokala bildkonstnärernas arbete. Han prisar också mångsidigheten och den höga kvaliteten på ansökningar som tog emot i år. Årets stipendier var lediganslagna under perioden 15.3–15.4.2022 och Konstföreningen mottog 40 ansökningar inom utsatt tid.

Henry Lönnfors (1939–2004) var Konstföreningens i Åbo långvarige skattmästare, och i enlighet med hans testamente inrättade Konstföreningen år 2004 en ateljé som bär hans namn. Henry Lönnfors ateljé ligger i jugendhuset Albatross vid Puolalaparken. Bostadsaktiebolaget Albatross är ritad av arkitekt Frithiof Strandell (1865–1925) och blev färdigt 1910. Vindsateljén har en kokvrå och omfattar ca 30m². Lägenheten är avsedd enbart för arbete, inte för boende.

På basis av ansökningar utser styrelsen för Konstföreningen i Åbo en konstnär som får disponera ateljén som arbetslokal i tre år. Alla bildkonstnärer kan ansöka om stipendiet. Den som väljs till stipendiat får disponera ateljén avgiftsfritt. Nästa stipendiat ska väljas 2024.

Styrelsen för Konstföreningen i Åbo har valt bildkonstnären Antti Jussila till Henry Lönnfors-ateljéns stipendiat. Jussila får disponera vindsateljén i Puolalaparken kostnadsfritt under åren 2021–2023.

Antti Jussilas (f. 1979) konstnärliga arbete bygger ofta på samarbete och är multimedialt. Jussila har gjort experimentella filmer, installationer, föreställningar och musik i olika ensembler. I verkens teman kombineras vardagen ofta med sci-fi, fantasi, det ogripbara i våra uppfattningar och estetiska återvändsgränder. Jussila arbetar för närvarande aktivt i konstnärsgrupperna MSL, Anna Breu och Mörkrum. Gruppernas verk har utställts till exempel i Salon de Normandy by The Community i Paris, i CCA Derry-Londonderry, i gallerierna SIC och Sorbus, 1646 i Haag, Manifesta 10 (On Board) i S:t Petersburg och Åbo konstmuseum. Jussila avlade examen som bildkonstnär vid Åbo Konstakademi år 2007 och har aktivt påverkat konstfältet i Åbo genom Arte ry:s verksamhet.

Mitt arbete inom olika kollektiv har i huvudsak ägt rum i tillfälliga lokaliteter. Det är fint att få förfoga över en långtidsarbetsplats där jag kan koncentrera mig enbart på mitt eget arbete, i synnerhet i en tid då många konstnärers professionella självkänsla ställs på prov. Nu går det bra att arbeta vidare. I mina pågående projekt fördjupar jag mig i fm-syntesen, arkivmaterial från min ungdomstid på 90-talet samt snickerier”, berättar Jussila.

www.anttijussila.eu

Vasafödde juris doktorn Henry Lönnfors (1939–2004) utförde sitt livsverk i huvudsak i Åbo, vid Åbo Akademi. Han arbetade som sekreterare för kanslern vid Åbo Akademi. Före det arbetade han som överassistent i handelsrätt och skötte en biträdande professur i handelsrätt. Han var samhällsengagerad och innehade många förtroendeposter. Kulturen, i synnerhet antikviteter och konst, var Henry Lönnfors stora passion.

Han testamenterade sin miniatyr- och konstsamling till Åbo konstmuseum. Stadsmuseet i Heinola fick lösöret från hans hem och sin stora boksamling testamenterade han till det vetenskapliga biblioteket Tritonia i födelsestaden Vasa.

Henry Lönnfors miniatyrsamling visades för första gången i offentligheten på Åbo konstmuseum 18.9.2009–28.11.2010. I samband med utställningen publicerade Åbo konstmuseum boken Amour unit deux cœurs – Henry Lönnforsin miniatyyrikokoelma, Henry Lönnfors miniatyrsamling.