I mars 1899 flög ett eldklot över Helsingfors och ett tag trodde man redan att jordens undergång stod för dörren. Meteoriten föll ned i isen på Bjurböleviken i Borgå. I pressen tolkades meteoriten som ett budskap, sänt från det civiliserade Västerlandet, om landets befrielse från ryskt övervälde. Tolkningen baserade sig på ett fornsvenskt ord ‘bjur’ som betyder bäver (på ryska bobr). Nedfallsplatsen Bjurböle (på ryska Bobrikovo) satte fart på spekulationerna och man antog att generalguvernör Bobrikovs närbelägna villa varit meteoritens ursprungliga mål.

Meteoriten bärgades ur Bjurbölevikens djup och man tillverkade en gipskopia, som presenterades år 1900 på världsutställningen i Paris, den för vårt lands historia dittills viktigaste expositionen. Kopian placerades mitt i den finska paviljongen och omgavs av kvalitetsverk som lyfte fram den finska konsten samt näringslivet, utbildningen och vetenskapen. Syftet var att övertyga världen om att Finland hörde till de västerländska civiliserade länderna. Bland de vetenskapliga topprestationer som visades fanns Geografiska Sällskapets atlas över Finland, den första i sitt slag, samt av sällskapet publicerade forskningsresultat inom rashygienen.  Med stolthet presenterade man också mästerverk av tidens viktigaste konstnärer och arkitekter, bland annat målningar av Akseli Gallen-Kallela och den av honom planerade ryan Liekki.

Finlands paviljong skapade en illusion av en mäktig stenbyggnad men var i själva verket till stor del hopbyggd av presenningar och gips. Den egyptiske filologen Ahmad Zaki Pasha tar i sin samtida berättelse om världsutställningen också upp autenticitetsproblematiken genom att jämföra den traditionella textiltekniken och -ornamentiken i Finland och Främre Orienten. Fake Star reflekterar över förhållandet mellan det äkta och det kopierade i en kontext som handlar om fiktiv nationell samhörighet. Utställningens medelpunkt är Al-Nawas och Henrikssons tuftade rya med visuella lån från Gallen-Kallelas konst. Till utställningen har man också lyckats  låna den ursprungliga gipskopia av Bjurbölemeteoriten som visades  på utställningen i Paris samt en från den finska paviljongen bevarad sällsynt vitrin.

Vi tackar: Centret för konstfrämjande / Nylands konstkommission, Konstskolan Maa, Mellersta Finlands museum, Naturhistoriska centralmuseet Luomus / de geologiska samlingarna, Undervisnings- och kulturministeriet, Selina Väliheikki och Tiina Saivo / Aalto-universitetet.

*

Konstnären/kuratorn Ahmed Al-Nawas (f. 1980) och bildkonstnären Minna Henriksson (f. 1976) har arbetat tillsammans sedan år 2015. De granskar historiens gång kritiskt och politiserar den med konstens uttrycksmedel. Deras verk baserar sig på arkivforskning och handarbetet spelar ofta en viktig roll i dem.