Passionen för naturfärger har lockat Katja Syrjä ut på många resor runtom i världen. Här har hon följt med forskarna ut på fältarbete i Ålands naturlaboratorium och slutresultatet blev en flerdimensionell, gränsöverskridande konstgrafisk helhet. Utställningen öppnar också upp det viktiga arbetet bakom verkens tillkomst på ett fascinerande sätt.
Syrjäs sydda och målade stenlitografier förenar medeltida målningstraditioner med nutidskonstens kontexter. Hon följer noggrant den på 1300-talet födde toscanske målaren Cennino Cenninis teser. De unika verken har målats med naturliga färgpigment som Syrjä själv har tillverkat av jordarter, mineraler, växter, svampar och blåmusslor. Det budskap som materialet förmedlar är en viktig del av verket.
Syrjäs helhetsinriktade arbetsprocess och ålderdomliga arbetssätt vittnar om djup respekt för naturen, hantverket och de traditioner som särskilt kvinnorna håller vid liv. Utställningens namn Miss Veronica anknyter till axveronikans latinska namn Veronica spicata L. men också till konstnärens alter ego som upptäcktsresande. Förebilder för Syrjä är såväl de forntida kvinnliga konstnärerna som de kvinnliga upptäcktsresenärerna under olika sekel. Man vet till exempel att Margaret Mee, som endast tecknade efter levande modell, fick leta i 24 år innan hon i Amazonas regnskogar fann den perfekta månvindan. Lika fascinerande tycker Syrjä att hennes egna åländska motiv är. Hon nämner bland annat den decennielånga uppföljningen av metapopulationsbiologins modellart ängsnätfjärilen (Melitaea cinxia) och dess nätverk, larvräkningen på torrängar, förekomsten av mjöldaggssvamp på värdväxter och undervattensvärldens mångfald. Konstnären tar också parti för de små och vardagliga arterna då hon avbildar en brännässla och hon hyllar naturens biodiversitet genom att återge en fransdyngbagge, en blomfluga eller en torrängsskinnbagge.
Bildkonstnären Katja Syrjä (f. 1973) bor och arbetar på Åland. Hon tog examen vid Ritskolan i Åbo 1997 och vid Bildkonstakademin 2003. Hennes främsta arbetsredskap är stenlitografi, naturliga färgpigment och handgjort papper, men hon använder sig också av måleri, sömnad, foto och video. Samarbetet med forskarna på de biologiska fältstationerna på Åland betyder mycket för henne och hennes unika sätt att skapa konst. Hon arbetar på ett forskningsrelaterat, långsiktigt sätt och engagerar sig i naturskyddet och bevarandet av naturens biodiversitet.
Syrjäs arbete stöds av stiftelsen Koneen Säätiö.