Musical Manifest (2022) består av en serie absurda och ironiska musikvideor i vilka Adel Abidin vänder kameran mot sig själv. Genom att framföra låtar med snuttar av omarrangerad, välkänd poplyrik gör har iakttagelser om och hänvisningar till sin egen identitet och emigrantbakgrund. De omarrangerade låtarna, som ursprungligen handlar om kärlek, hopp och drömmar, låter nästan igenkännliga men samtidigt främmande. Manipulationen av texterna visar sig vara ett träffsäkert och skarpt verktyg för att beskriva det vi ofta döljer eller är rädda för att avslöja.
”När jag emigrerade till Finland från Irak blev jag djup chockad av skillnaderna mellan de två kulturerna. Att stå på gränsen mellan två kulturer var till nytta för mitt konstnärliga arbete men störde min jagkänsla, påverkade mina beslut och skapade en grogrund för förvirring och turbulens. När världen saktade ner under pandemin bestämde jag mig för att vända på kameran för att granska min egen identitet och mitt eget perspektiv. Jag försökte på alla sätt förstå vad som gått fel i processen att utveckla en tredje identitet, som skulle komma att bli jag. Musiken var den bästa vägen att följa på denna upptäcktsfärd, och jag skapade sex musikvideor där jag själv sjöng och spelade huvudrollen. Sångtexterna är en blandning från flera olika, välkända låtar, och texterna började genljuda med mina egna funderingar kring meningen med livet.”
Denna dubbla identitet har ofta fungerat som en utgångspunkt för Abidins konst, som är både personlig och politisk. I Musical Manifest granskar han identitet, makt, rädsla, klichéer, glidning och osäkerheter i språket. Då konstnären möter sig själv i videornas olika sammanhang och iscensatta tablåer kan man inte låta bli att jämföra livet med en estrad eller teater där vi alla spelar olika roller. Trots våra olika perspektiv kämpar vi alla med samma teman: otillräcklighet och allsmäktighet, förpliktelser och längtan efter frihet, gott och ont, tomhet och perfektion.
Adel Abidin (f. 1973 i Bagdad) är en internationellt verksam bildkonstnär som bott i Helsingfors sedan 2001. Han använder sig av bl.a. video, fotografi, installation, multimedia och ljud för att behandla teman som kulturella möten och fördomar, ofta med hjälp av humor och satir. Kärnan i hans konstnärliga arbete är granskandet av den komplexa relationen mellan konst, politik och identitet.
Produktionen av den ursprungliga 6-kanals videoinstallationen stöddes av Saastamoinen stiftelsen. En enkanalsversion av verket visas på Åbo konstmuseum. Utställningen stöds av Museiverket.
