{"id":2204,"date":"2020-02-07T09:51:49","date_gmt":"2020-02-07T07:51:49","guid":{"rendered":"https:\/\/turuntaidemuseo.kajahdus.fi\/historia"},"modified":"2020-03-27T15:14:48","modified_gmt":"2020-03-27T13:14:48","slug":"museets-historia","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/turuntaidemuseo.fi\/sv\/museets-historia","title":{"rendered":"\u00c5bo konstmuseets historia"},"content":{"rendered":"[vc_row type=”in_container” full_screen_row_position=”middle” column_margin=”default” scene_position=”center” text_color=”dark” text_align=”left” overlay_strength=”0.3″ shape_divider_position=”bottom” bg_image_animation=”none”][vc_column column_padding=”no-extra-padding” column_padding_position=”all” background_color_opacity=”1″ background_hover_color_opacity=”1″ column_link_target=”_self” column_shadow=”none” column_border_radius=”none” width=”1\/1″ tablet_width_inherit=”default” tablet_text_alignment=”default” phone_text_alignment=”default” overlay_strength=”0.3″ column_border_width=”none” column_border_style=”solid” bg_image_animation=”none”][image_with_animation image_url=”1445″ alignment=”center” animation=”None” hover_animation=”none” border_radius=”none” box_shadow=”none” image_loading=”default” max_width=”100%” max_width_mobile=”default”][\/vc_column][\/vc_row][vc_row type=”in_container” full_screen_row_position=”middle” column_margin=”default” scene_position=”center” text_color=”dark” text_align=”left” bottom_padding=”2%” overlay_strength=”0.3″ shape_divider_position=”bottom” bg_image_animation=”none” shape_type=””][vc_column column_padding=”no-extra-padding” column_padding_position=”all” background_color_opacity=”1″ background_hover_color_opacity=”1″ column_link_target=”_self” column_shadow=”none” column_border_radius=”none” width=”1\/4″ tablet_width_inherit=”default” tablet_text_alignment=”default” phone_text_alignment=”default” overlay_strength=”0.3″ column_border_width=”none” column_border_style=”solid” bg_image_animation=”none”][\/vc_column][vc_column column_padding=”padding-1-percent” column_padding_position=”all” background_color=”#ffffff” background_color_opacity=”1″ background_hover_color_opacity=”1″ column_link_target=”_self” column_shadow=”none” column_border_radius=”none” top_margin=”-6.5%” width=”1\/2″ tablet_width_inherit=”default” tablet_text_alignment=”default” phone_text_alignment=”default” overlay_strength=”0.3″ column_border_width=”1px” column_border_color=”#000000″ column_border_style=”solid” bg_image_animation=”none”][vc_custom_heading text=”\u00c5bo konstmuseets historia” font_container=”tag:h1|font_size:35|text_align:center|color:%23000000|line_height:50px” use_theme_fonts=”yes”][\/vc_column][vc_column column_padding=”no-extra-padding” column_padding_position=”all” background_color_opacity=”1″ background_hover_color_opacity=”1″ column_link_target=”_self” column_shadow=”none” column_border_radius=”none” width=”1\/4″ tablet_width_inherit=”default” tablet_text_alignment=”default” phone_text_alignment=”default” overlay_strength=”0.3″ column_border_width=”none” column_border_style=”solid” bg_image_animation=”none”][\/vc_column][\/vc_row][vc_row type=”in_container” full_screen_row_position=”middle” column_margin=”default” scene_position=”center” text_color=”dark” text_align=”left” top_padding=”2%” bottom_padding=”2%” overlay_strength=”0.3″ shape_divider_position=”bottom” bg_image_animation=”none” shape_type=””][vc_column column_padding=”no-extra-padding” column_padding_position=”all” background_color_opacity=”1″ background_hover_color_opacity=”1″ column_link_target=”_self” column_shadow=”none” column_border_radius=”none” width=”1\/5″ tablet_width_inherit=”default” tablet_text_alignment=”default” phone_text_alignment=”default” overlay_strength=”0.3″ column_border_width=”none” column_border_style=”solid” bg_image_animation=”none”][\/vc_column][vc_column column_padding=”no-extra-padding” column_padding_position=”all” background_color_opacity=”1″ background_hover_color_opacity=”1″ column_link_target=”_self” column_shadow=”none” column_border_radius=”none” width=”3\/5″ tablet_width_inherit=”default” tablet_text_alignment=”default” phone_text_alignment=”default” overlay_strength=”0.3″ column_border_width=”none” column_border_style=”solid” bg_image_animation=”none”][vc_column_text]\n
Sommaren 1904 \u00f6ppnades den f\u00f6rsta utst\u00e4llningen i det nybyggda \u00c5bo konstmuseum. Granitpalatset p\u00e5 Puolalabacken hade ritats av arkitekt\u00a0Gustaf Nystr\u00f6m<\/strong>, och uppm\u00e4rksamheten var stor eftersom det var det andra konstmuseet i Finland. Ateneum hade \u00f6ppnats 1888.\u00a0\u00a0P\u00e5 \u00f6ppningsutst\u00e4llningen visades samtida finsk konst och verk av nordiska och franska konstn\u00e4rer, sammanlagt 479 arbeten av 137 utst\u00e4llare. Till den jury som hade valt ut verken h\u00f6rde bland annat\u00a0Albert Edelfelt\u00a0<\/strong>och\u00a0Eero J\u00e4rnefelt.<\/strong>\u00a0Invigningsutst\u00e4llningen s\u00e5gs av 8 301 bes\u00f6kare under en vecka. \u00c5bo hade p\u00e5 den tiden 42 000 inv\u00e5nare, och i relation till det kan utst\u00e4llningen betraktas som en verklig framg\u00e5ng.<\/h6>\n[\/vc_column_text][\/vc_column][vc_column column_padding=”no-extra-padding” column_padding_position=”all” background_color_opacity=”1″ background_hover_color_opacity=”1″ column_link_target=”_self” column_shadow=”none” column_border_radius=”none” width=”1\/5″ tablet_width_inherit=”default” tablet_text_alignment=”default” phone_text_alignment=”default” overlay_strength=”0.3″ column_border_width=”none” column_border_style=”solid” bg_image_animation=”none”][\/vc_column][\/vc_row][vc_row type=”in_container” full_screen_row_position=”middle” column_margin=”default” scene_position=”center” text_color=”dark” text_align=”left” bottom_padding=”5%” overlay_strength=”0.3″ shape_divider_position=”bottom” bg_image_animation=”none” shape_type=””][vc_column column_padding=”no-extra-padding” column_padding_position=”all” background_color_opacity=”1″ background_hover_color_opacity=”1″ column_link_target=”_self” column_shadow=”none” column_border_radius=”none” width=”1\/5″ tablet_width_inherit=”default” tablet_text_alignment=”default” phone_text_alignment=”default” overlay_strength=”0.3″ column_border_width=”none” column_border_style=”solid” bg_image_animation=”none”][\/vc_column][vc_column column_padding=”no-extra-padding” column_padding_position=”all” background_color_opacity=”1″ background_hover_color_opacity=”1″ column_link_target=”_self” column_shadow=”none” column_border_radius=”none” width=”3\/5″ tablet_width_inherit=”default” tablet_text_alignment=”default” phone_text_alignment=”default” overlay_strength=”0.3″ column_border_width=”none” column_border_style=”solid” bg_image_animation=”none”][vc_row_inner column_margin=”default” text_align=”left”][vc_column_inner column_padding=”no-extra-padding” column_padding_position=”all” background_color_opacity=”1″ background_hover_color_opacity=”1″ column_shadow=”none” column_border_radius=”none” bottom_margin=”-1%” column_link_target=”_self” width=”1\/1″ tablet_width_inherit=”default” overlay_strength=”0.3″ column_border_width=”none” column_border_style=”solid” bg_image_animation=”none”][vc_custom_heading text=”Konstlivet i \u00c5bo f\u00f6re museets tid” font_container=”tag:h3|text_align:left” use_theme_fonts=”yes”][\/vc_column_inner][\/vc_row_inner][vc_column_text]\n

Redan l\u00e5ngt f\u00f6re museibyggnaden p\u00e5 Puolalabacken blev f\u00e4rdig fanns det planer p\u00e5 ett konstmuseum i \u00c5bo. Under det tidiga 1800-talet hade kulturlivet i de finska st\u00e4derna \u00e4nnu inte etablerat strukturer som kan j\u00e4mf\u00f6ras med dagens f\u00f6rh\u00e5llanden. Intresset f\u00f6r musik, litteratur och teater var redan en del av den bildade klassens umg\u00e4ngeskultur, men vid \u00e5rhundradets b\u00f6rjan hade intresset f\u00f6r bildkonst \u00e4nnu inte funnit vedertagna former. I Europa hade de f\u00f6rsta offentliga konstsamlingarna \u00f6ppnats redan i slutet av 1700-talet. Finland saknade dock fortfarande alla s\u00e5dana institutioner som st\u00f6dde konstskapande och konstintresse: samlingar som var \u00f6ppna f\u00f6r allm\u00e4nheten, konstskolor, regelbundet publicerad konstkritik i pressen samt annan offentlig konstdiskussion.\u00a0\u00a0Under 1800-talets lopp b\u00f6rjade emellertid konstamat\u00f6rer och konstn\u00e4rer som inte betraktade sig som hantverkarm\u00e4stare sm\u00e5ningom organisera sig, och den finska konstv\u00e4rlden med sina v\u00e4lk\u00e4nda institutioner tog sm\u00e5ningom form.<\/p>\n

H\u00f6sten 1904 flyttade\u00a0\u00c5bo ritskola<\/strong>\u00a0in i samma byggnad som museet. Ritskolan hade i sin \u00e4ldsta form grundats 1830, som en skola f\u00f6r yrkesm\u00e5larnas skr\u00e5. Ritskolan som grundades i \u00c5bo var den f\u00f6rsta i Finland. Finska Konstf\u00f6reningens ritskola i Helsingfors, som senare utvecklades till den viktigaste i landet, grundades 18 \u00e5r senare och Viborgs ritskola s\u00e5 sent som p\u00e5 1890-talet.\u00a0\u00a0\u00c4ven om Helsingfors hade blivit huvudstad i b\u00f6rjan av 1800-talet och en stor del av storfurstend\u00f6mets f\u00f6rvaltning hade f\u00f6ljt med, beh\u00f6ll \u00c5bo under hela 1800-talet sin st\u00e4llning som den viktigaste och mest m\u00e5ngsidiga hantverksstaden i Finland. De gamla traditionerna, den v\u00e4lm\u00e5ende omgivande landsbygden och den livliga sj\u00f6farten garanterade att det fanns tillr\u00e4ckligt med arbete f\u00f6r den talrika hantverkarklassen. Till hantverkarna i \u00c5bo h\u00f6rde ocks\u00e5 m\u00e5nga ut\u00f6vare av mera s\u00e4llsynta yrken, som urmakare, handskmakare, instrumentbyggare och konditorer, som inte hade ett tillr\u00e4ckligt kundunderlag i de mindre st\u00e4derna.\u00a0\u00a0P\u00e5 grund av det stora antalet hantverkare \u00e4r det mycket f\u00f6rst\u00e5eligt att m\u00e5larnas skr\u00e5 grundade en skola f\u00f6r att underst\u00f6da l\u00e4rlingarna och ges\u00e4llerna i deras teckningsstudier.<\/p>\n

\u00c5r 1852 \u00f6vertogs \u00c5bo ritskola av Finska Konstf\u00f6reningen, som hade grundats n\u00e5gra \u00e5r tidigare i Helsingfors. I och med f\u00f6r\u00e4ndringen \u00f6ppnades skolan f\u00f6r alla elever och antalet studieplatser m\u00e5ngdubblades. Eleverna \u00f6vade sig i teckning med litografiska modelltidskrifter och gipsmodeller av antika skulpturer som f\u00f6rebild. I \u00c5boskolan var man sannolikt ocks\u00e5 f\u00f6rst i Finland med teckning efter levande modell. M\u00e5lning h\u00f6rde inte till det ordinarie undervisningsprogrammet, men de mest intresserade eleverna fick pr\u00f6va p\u00e5 oljem\u00e5lning efter de vanliga lektionerna. F\u00f6r dem som hade konstn\u00e4rsambitioner kunde \u00c5bo ritskola, p\u00e5 samma s\u00e4tt som ritskolan i Helsingfors, endast erbjuda grundutbildning som utg\u00e5ngspunkt f\u00f6r fortsatta studier utomlands. Ritskolan var i Finska Konstf\u00f6reningens \u00e4go \u00e4nda fram till 1906, d\u00e5 den \u00f6vergick till Konstf\u00f6reningen i \u00c5bo.<\/p>\n[\/vc_column_text][vc_row_inner column_margin=”default” top_padding=”4%” text_align=”left”][vc_column_inner column_padding=”no-extra-padding” column_padding_position=”all” background_color_opacity=”1″ background_hover_color_opacity=”1″ column_shadow=”none” column_border_radius=”none” bottom_margin=”-1%” column_link_target=”_self” width=”1\/1″ tablet_width_inherit=”default” overlay_strength=”0.3″ column_border_width=”none” column_border_style=”solid” bg_image_animation=”none”][vc_custom_heading text=”Konstf\u00f6reningen i \u00c5bo” font_container=”tag:h3|text_align:left” use_theme_fonts=”yes”][\/vc_column_inner][\/vc_row_inner][vc_column_text]\n

Konstf\u00f6reningen i \u00c5bo grundades 1891, och f\u00f6reningen har varit en st\u00f6dorganisation till \u00c5bo konstmuseum fr\u00e5n det museet \u00f6ppnades till den dag som \u00e4r.\u00a0F\u00f6rebilderna till Konstf\u00f6reningen i \u00c5bo var dels Finska Konstf\u00f6reningen som grundades 1846 i Helsingfors, och dels ett stort antal f\u00f6reningar som hade grundats p\u00e5 olika h\u00e5ll i Skandinavien och i Tyskland. I synnerhet i de nordiska l\u00e4nderna var konstf\u00f6reningarnas insats f\u00f6r utvecklingen av bildkonsten p\u00e5 1800-talet verkligt betydande p\u00e5 grund av den s\u00e5 gott som totala avsaknaden av samh\u00e4llsst\u00f6d och institutioner. De finl\u00e4ndska konstf\u00f6reningarnas verksamhet var mycket aktiv och m\u00e5ngsidig. Finska Konstf\u00f6reningen dominerade den finl\u00e4ndska utst\u00e4llningsverksamheten under flera decennier, drev ritskolorna i Helsingfors och \u00c5bo, s\u00f6kte unga f\u00f6rm\u00e5gor och delade ut stipendier bland annat f\u00f6r studier utomlands. Dessutom var Konstf\u00f6reningen l\u00e4nge den viktigaste konstuppk\u00f6paren i Finland. Konstverk k\u00f6ptes b\u00e5de f\u00f6r att komplettera f\u00f6reningens egna samlingar och som vinster till det lotteri som ordnades bland medlemmarna.<\/p>\n

Redan p\u00e5 1840-talet funderade man p\u00e5 att grunda en konstf\u00f6rening i \u00c5bo, men efter att Finska Konstf\u00f6reningen grundades hade \u00c5boborna gett upp sitt eget projekt och grundat en underavdelning till den nationella f\u00f6reningen i \u00c5bo.\u00a0\u00a0\u00a0En bit in p\u00e5 1890-talet hade emellertid tanken p\u00e5 en egen f\u00f6rening blivit aktuell p\u00e5 nytt och det konstituerande m\u00f6tet h\u00f6lls 5.3.1891. Bakom f\u00f6reningen stod en mycket imponerande grupp av m\u00e4nniskor, som bestod av stadens kulturella och ekonomiska elit. En av de viktigaste initiativtagarna till projektet var konstn\u00e4ren\u00a0Victor Westerholm<\/strong>\u00a0som fr\u00e5n och med 1888 hade varit f\u00f6rest\u00e5ndare f\u00f6r ritskolan. Westerholm blev f\u00f6reningens och senare ocks\u00e5 \u00c5bo konstmuseums f\u00f6rsta intendent. Till f\u00f6reningens ordf\u00f6rande valdes lektorn\u00a0Gustaf Cygnaeus,\u00a0<\/strong>som var k\u00e4nd som tidningsman och outtr\u00f6ttlig f\u00f6respr\u00e5kare f\u00f6r flera allm\u00e4nnyttiga projekt, t.ex. f\u00f6r stadens bibliotek och historiska museum. Till den f\u00f6rsta direktionen h\u00f6rde ocks\u00e5 industrim\u00e4nnen\u00a0Fredrik Rettig<\/strong>\u00a0och\u00a0Ernst Dahlstr\u00f6m<\/strong>.<\/p>\n

F\u00f6reningen b\u00f6rjade ocks\u00e5 genast organisera utst\u00e4llningsverksamhet. Den f\u00f6rsta utst\u00e4llningen omfattade 166 verk och \u00f6ppnades 11 maj 1891 i stadshusets festsal. H\u00e4r visades bland annat verk av\u00a0Gunnar Berndtson, Karl Emanuel Jansson,\u00a0<\/strong>Victor Westerholm och\u00a0Emil Wikstr\u00f6m<\/strong>. De f\u00f6rsta ink\u00f6pen gjordes p\u00e5 \u00e5rsutst\u00e4llningen 1892. F\u00f6reningen k\u00f6pte d\u00e5 m\u00e5lningar av\u00a0Berndt Lindholm\u00a0<\/strong>och av\u00a0Julia de Cock-Stigzelius\u00a0<\/strong>samt Emil Wikstr\u00f6ms skulptur\u00a0Oskuldens s\u00f6mn<\/em>. \u00c4ven under de f\u00f6ljande \u00e5ren k\u00f6ptes de flesta verken in p\u00e5 f\u00f6reningens \u00e5rsutst\u00e4llningar. Intendenten Victor Westerholm spelade en avg\u00f6rande roll n\u00e4r det g\u00e4llde beslut om vilka ink\u00f6p som skulle g\u00f6ras. Westerholm hade gott om personliga kontakter till konstn\u00e4rsk\u00e5ren i Finland. En stor del av \u00c5bo konstmuseums mest k\u00e4nda verk fr\u00e5n \u201dguld\u00e5ldern\u201d har faktiskt k\u00f6pts in som sin egen tids samtidskonst.\u00a0Akseli Gallen-Kallelas\u00a0<\/strong>naturalistiska\u00a0Gumma med katt<\/em>\u00a0k\u00f6ptes t.ex. till Konstf\u00f6reningens samlingar fr\u00e5n \u00e5rsutst\u00e4llningen 1895 och Gunnar Berndtsons\u00a0Sommartid<\/em>\u00a0k\u00f6ptes av konstn\u00e4ren 1894.<\/p>\n[\/vc_column_text][vc_row_inner column_margin=”default” top_padding=”4%” text_align=”left”][vc_column_inner column_padding=”no-extra-padding” column_padding_position=”all” background_color_opacity=”1″ background_hover_color_opacity=”1″ column_shadow=”none” column_border_radius=”none” bottom_margin=”-1%” column_link_target=”_self” width=”1\/1″ tablet_width_inherit=”default” overlay_strength=”0.3″ column_border_width=”none” column_border_style=”solid” bg_image_animation=”none”][vc_custom_heading text=”Dr\u00f6mmen om ett konstmuseum blir verklighet tack vare donatorerna” font_container=”tag:h3|text_align:left” use_theme_fonts=”yes”][\/vc_column_inner][\/vc_row_inner][vc_column_text]\n

Tanken p\u00e5 ett museum och p\u00e5 en permanent utst\u00e4llningslokal i \u00c5bo ingick i Konstf\u00f6reningens m\u00e5l \u00e4nda sedan f\u00f6reningen grundades. P\u00e5 \u00c5bo stadsfullm\u00e4ktiges m\u00f6te \u00e5r 1895 meddelade ordf\u00f6randen om en anonym donation p\u00e5 150 000 mark, som skulle anv\u00e4ndas f\u00f6r att bygga ett kombinerat bibliotek och konstmuseum.\u00a0\u00a0Bakom donationen stod br\u00f6derna\u00a0Ernst<\/strong>\u00a0och\u00a0Magnus Dahlstr\u00f6m.<\/strong>\u00a0Dahlstr\u00f6ms framg\u00e5ngsrika handelshus och deras andelar i m\u00e5nga industrif\u00f6retag gav br\u00f6derna m\u00f6jlighet att agera som donatorer och organisat\u00f6rer i projekt som de ans\u00e5g st\u00f6da utvecklingen inom samh\u00e4llet och kulturen. B\u00e4gge br\u00f6derna deltog aktivt i kulturlivet i \u00c5bo och de var ocks\u00e5 fr\u00e5n b\u00f6rjan med i Konstf\u00f6reningens verksamhet. Den \u00e4ldre av br\u00f6derna, Ernst Dahlstr\u00f6m, var f\u00f6reningens ekonom fr\u00e5n b\u00f6rjan av verksamheten fram till 1919, och f\u00f6reningens ordf\u00f6rande 1907\u20131919. Magnus Dahlstr\u00f6m f\u00f6ljde sin bror p\u00e5 ordf\u00f6randeposten och var f\u00f6reningens ordf\u00f6rande fr\u00e5n 1920 till 1923.<\/p>\n

Br\u00f6derna Dahlstr\u00f6m var aktiva v\u00e4lg\u00f6rare och donatorer, men man kan inte kalla dem f\u00f6r egentliga konstmecenater. I motsats till mecenaterna under ren\u00e4ssansen \u00e4gnade sig Dahlstr\u00f6ms inte \u00e5t att underst\u00f6da specifika konstn\u00e4rer. Ingendera brodern \u00e4gnade sig systematiskt \u00e5t att samla konst. Deras samlingar, som senare till stor del sk\u00e4nktes till\u00a0\u00a0Konstf\u00f6reningen i \u00c5bo, f\u00f6ddes mera utifr\u00e5n slumpm\u00e4ssiga ink\u00f6p och donationer av konstn\u00e4rer. Man har framf\u00f6rt olika teorier om motiven till br\u00f6dernas intresse f\u00f6r konst. Ernst Dahlgrens tidigt d\u00f6da dotter\u00a0Greta<\/strong>\u00a0var beg\u00e5vad och \u00e4lskade bildkonst, och man har antagit att det p\u00e5verkade b\u00e5de faderns och farbroderns intresse.\u00a0Werner E. Nordstr\u00f6m<\/strong>\u00a0och Ernst Dahlgrens son\u00a0Erik Dahlstr\u00f6m<\/strong>\u00a0som unders\u00f6kte orsaken till br\u00f6dernas konstengagemang p\u00e5 1940-talet ville b\u00e5da dessutom se tacksamheten och lojaliteten mot hemstaden som motiv, men ocks\u00e5 den pliktk\u00e4nsla som f\u00f6ljer med en privilegierad st\u00e4llning i samh\u00e4llet.\u00a0\u00a0\u201dVad som f\u00f6ranledde deras storslagna kulturbyggarg\u00e4rning ligger \u00e5tminstone till en del i \u00f6ppen dager. Det var patricierkastens k\u00e4nsla av plikt att v\u00e4rna de v\u00e4rden, som sk\u00e4nkt inneh\u00e5ll \u00e5t deras liv och som nu till f\u00f6ljd av omv\u00e4lvningarna b\u00e5de ute i v\u00e4rlden och i det egna folkets liv syntes hotade. Patriciernas samh\u00e4llsklass h\u00f6ll p\u00e5 att luckras upp. Med denna generation gick den i sj\u00e4lva verket som st\u00e5nd betraktad i graven. Vad l\u00e5g d\u00e5 n\u00e4rmare till hands f\u00f6r dessa gener\u00f6sa storborgare \u00e4n att f\u00f6rs\u00f6ka skapa f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r framtidens ungdom att bygga vidare p\u00e5 den grund den f\u00e4derne\u00e4rvda kulturen skapat. Sist men icke minst ville de bef\u00e4sta sin hemstads roll som kulturb\u00e4rare p\u00e5 finl\u00e4ndsk jord.<\/em>\u201d<\/p>\n

Innan byggarbetet p\u00e5 det kombinerade konstmuseet och biblioteket hann inledas fick staden ytterligare en stor donation. I november 1897 donerade industrimannen\u00a0Fredric Rettig<\/strong>\u00a0medel f\u00f6r ett bibliotek, vilket gjorde att Dalstr\u00f6ms kunde koncentrera sig p\u00e5 konstmuseet.\u00a0\u00a0Ledam\u00f6terna i stadsfullm\u00e4ktige funderade l\u00e4nge \u00f6ver var respektive byggnad skulle st\u00e5. F\u00f6r konstmuseets del \u00f6verv\u00e4gde man l\u00e4nge bland annat en placering i L\u00f6nnrotsskv\u00e4ren och Braheparken i n\u00e4rheten av domkyrkan. Beslutet fattades till sist 1898, och nu kunde man b\u00f6rja planeringen av museet p\u00e5 Puolalabacken. P\u00e5 den tr\u00e4dl\u00f6sa kullens topp fanns p\u00e5 den tiden bara ett brandtorn och p\u00e5 sluttningen bredde anspr\u00e5ksl\u00f6sa tr\u00e4k\u00e5kar ut sig.\u00a0En arkitekturt\u00e4vling som g\u00e4llde konstmuseet utlystes \u00e5r 1900, och till segrare uts\u00e5gs professorn vid Polytekniska institutet i Helsingfors, Gustaf Nystr\u00f6m. Byggarbetena inleddes v\u00e5ren 1902.<\/p>\n[\/vc_column_text][vc_row_inner column_margin=”default” top_padding=”4%” text_align=”left”][vc_column_inner column_padding=”no-extra-padding” column_padding_position=”all” background_color_opacity=”1″ background_hover_color_opacity=”1″ column_shadow=”none” column_border_radius=”none” bottom_margin=”-1%” column_link_target=”_self” width=”1\/1″ tablet_width_inherit=”default” overlay_strength=”0.3″ column_border_width=”none” column_border_style=”solid” bg_image_animation=”none”][vc_custom_heading text=”En ny byggnad reser sig p\u00e5 Puolalabacken” font_container=”tag:h3|text_align:left” use_theme_fonts=”yes”][\/vc_column_inner][\/vc_row_inner][vc_column_text]\n

Konstmuseets stora granitkl\u00e4dda palats skilde sig redan under sin byggnadstid betydligt fr\u00e5n andra byggnader i \u00c5bo, men ocks\u00e5 fr\u00e5n arkitekt Nystr\u00f6ms \u00f6vriga produktion. Dit h\u00f6r bland annat Riksarkivet samt St\u00e4nderhuset. Samtidigt som museet var under planering b\u00f6rjade byggnader av arkitekter som hade \u00f6vergett historismen skjuta upp i Finland. De mest k\u00e4nda av riktningens representanter var arkitekttrion\u00a0Gesellius, Lindgren\u00a0<\/strong>och\u00a0Saarinen\u00a0<\/strong>samt\u00a0Lars Sonck<\/strong>\u00a0och\u00a0Birger Federley<\/strong>. Av de n\u00e4mnda arkitekternas verk var det bara Soncks Mikaelskyrka som byggdes i \u00c5bo under det tidiga 1900-talet.<\/p>\n

Salarna i museibyggnadens nedre v\u00e5ning var avsedda f\u00f6r \u00c5bo ritskola. Ljuset str\u00f6mmade in genom de breda och h\u00f6ga f\u00f6nstren. Det st\u00f6rsta av rummen, pelarsalen i \u00f6stra gaveln, reserverades f\u00f6r skulpturklassen. I de tre \u00f6vriga rummen som skolan hade till sitt f\u00f6rfogande \u00f6vade eleverna m\u00e5lning och teckning. Museets intendent och ritskolans direkt\u00f6r Victor Westerholm hade sin atelj\u00e9 i nedre v\u00e5ningens v\u00e4stra h\u00f6rn. Konstf\u00f6reningens utst\u00e4llningssalar l\u00e5g p\u00e5 byggnadens \u00f6verv\u00e5ning. Utst\u00e4llningsbes\u00f6karna kom in via den nuvarande parading\u00e5ngen i \u00e4ndan av Auragatan, och till utst\u00e4llningssalarna gick bes\u00f6karna via den st\u00e5tliga entr\u00e9n. Till ritskolans lokaler kom man d\u00e4remot via husets baksida. Under byggskedet f\u00e4ste man speciell uppm\u00e4rksamhet vid utsmyckningen av utst\u00e4llningslokalerna. Alla salar hade glastak och ut\u00f6ver det var de tre st\u00f6rsta salarna dekorerade med stuckreliefer. Taken etsades med tistel-, ros- och lagerbladsornament. Under byggarbetets g\u00e5ng \u00e4ndrade arkitekt Nystr\u00f6m sina gammalmodiga f\u00f6rest\u00e4llningar om utst\u00e4llningssalar d\u00e4r konsten h\u00e4ngde fr\u00e5n golv till tak, och rummen fick en tidsenlig, mera spati\u00f6s och luftig utformning.<\/p>\n[\/vc_column_text][vc_row_inner column_margin=”default” top_padding=”4%” text_align=”left”][vc_column_inner column_padding=”no-extra-padding” column_padding_position=”all” background_color_opacity=”1″ background_hover_color_opacity=”1″ column_shadow=”none” column_border_radius=”none” bottom_margin=”-1%” column_link_target=”_self” width=”1\/1″ tablet_width_inherit=”default” overlay_strength=”0.3″ column_border_width=”none” column_border_style=”solid” bg_image_animation=”none”][vc_custom_heading text=”\u00c5bo konstmuseum inleder sin verksamhet” font_container=”tag:h3|text_align:left” use_theme_fonts=”yes”][\/vc_column_inner][\/vc_row_inner][vc_column_text]\n

Konstf\u00f6reningens i \u00c5bo verksamhet blev mycket livligare efter att f\u00f6reningen hade f\u00e5tt en egen museibyggnad. Under museets f\u00f6rsta \u00e5rtionden ordnades \u00e5rligen tre till fem grupp- eller separatutst\u00e4llningar, ut\u00f6ver den traditionella \u00e5rsutst\u00e4llningen. Utst\u00e4llningarna presenterade inhemsk och nordisk konst, och 1905 ordnades ocks\u00e5 en utst\u00e4llning med skotska konstn\u00e4rer. \u00c5r 1913 ordnades en mycket popul\u00e4r utst\u00e4llning med\u00a0Carl Larssons\u00a0<\/strong>konst i samarbete med Ateneum. Larssons idylliska bildv\u00e4rld v\u00e4ckte d\u00e5 lika stor beundran bland \u00c5boborna som n\u00e4stan hundra \u00e5r senare, 2011.<\/p>\n

J\u00e4msides med utst\u00e4llningsverksamheten blev ocks\u00e5 fr\u00e5gor kring konstfostran aktuella i b\u00f6rjan av 1900-talet. Museet ordnade f\u00f6rel\u00e4sningar om finsk konst och akademiska sommarkurser i konsthistoria. Som en del av det sociala engagemanget kan man ocks\u00e5 se Victor Westerholms och Emil Wikstr\u00f6ms motion till \u00c5bo stad om ink\u00f6p av offentlig konst.\u00a0\u00a0I enlighet med de m\u00e5l som Konstf\u00f6reningen uttryckte redan p\u00e5 1800-talet str\u00e4vade Konstf\u00f6reningen i \u00c5bo efter att fostra en bildad publik som f\u00f6rstod att uppskatta finsk konst.<\/p>\n

Det f\u00f6rsta konstverket som kom att inf\u00f6rlivas med \u00c5bo Konstmuseums samlingar donerades redan tre decennier innan museet var f\u00e4rdigbyggt. P\u00e5 1870-talet donerade fr\u00f6ken\u00a0Anna G\u00fclich<\/strong>\u00a0m\u00e5lningen\u00a0Den heliga Cecilia<\/em>\u00a0av\u00a0Erik Johan L\u00f6fgren<\/strong>, \u201dsom en liten b\u00f6rjan till ett tavelmuseum i \u00c5bo\u201d. Verket inf\u00f6rlivades senare med Konstf\u00f6reningens i \u00c5bo samlingar och efter 1904 blev tavlan tillsammans med resten av samlingen en del av grunden till konstmuseets samling.\u00a0\u00a0Under ledning av intendenten Victor Westerholm fortsatte museet sin dj\u00e4rva ink\u00f6pspolitik. P\u00e5 invigningsutst\u00e4llningen gjordes flera ink\u00f6p som i dag h\u00f6r till samlingens mest k\u00e4nda verk, bland annat Akseli Gallen-Kallelas\u00a0Joukahainens h\u00e4mnd<\/em>\u00a0och\u00a0Helene Schjerfbecks<\/strong>\u00a0I hemmet.<\/em>\u00a0Under Westerholms tid k\u00f6ptes sammanlagt sex modernistiska verk av Schjerfbeck och flera andra verk av kvinnliga finska konstn\u00e4rer.<\/p>\n[\/vc_column_text][vc_row_inner column_margin=”default” top_padding=”4%” text_align=”left”][vc_column_inner column_padding=”no-extra-padding” column_padding_position=”all” background_color_opacity=”1″ background_hover_color_opacity=”1″ column_shadow=”none” column_border_radius=”none” bottom_margin=”-1%” column_link_target=”_self” width=”1\/1″ tablet_width_inherit=”default” overlay_strength=”0.3″ column_border_width=”none” column_border_style=”solid” bg_image_animation=”none”][vc_custom_heading text=”\u00c5bo konstmuseum efter Westerholm” font_container=”tag:h3|text_align:left” use_theme_fonts=”yes”][\/vc_column_inner][\/vc_row_inner][vc_column_text]\n

Victor Westerholm ledde \u00c5bo konstmuseum till 1919, fram till sin d\u00f6d. Till hans efterf\u00f6ljare valdes\u00a0Ragnar Ungern<\/strong>, som var \u00f6verl\u00e4rare i ritskolan. \u00c5r 1923 valdes konstn\u00e4ren\u00a0Axel Haartman<\/strong>\u00a0till ordinarie intendent, och han ledde museet \u00e4nda till 1953. Under Haartmans tid n\u00e4stan tredubblades museets samling, fr\u00e5n knappt 500 verk till omkring 1300. Utrymmesbristen f\u00f6rorsakade problem redan n\u00e4r Haartman inledde sin mandattid. Man f\u00f6rs\u00f6kte minska tr\u00e4ngseln genom att ta en del av direktionens och ritskolans rum p\u00e5 nedre v\u00e5ningen i utst\u00e4llningsbruk. Inte ens det h\u00e4r arrangemanget kunde emellertid p\u00e5 l\u00e4ngre sikt hj\u00e4lpa upp situationen, och 1933 blev ritskolan tvungen att flytta fr\u00e5n Puolalabacken, och museet tog nu ocks\u00e5 nedre v\u00e5ningens salar i bruk f\u00f6r utst\u00e4llningsverksamheten.<\/p>\n

I de nya utst\u00e4llningslokalerna i nedre v\u00e5ningen f\u00f6rs\u00f6kte Axel Haartman enligt tidens ideal ordna en s\u00e5 hemtrevlig atmosf\u00e4r som m\u00f6jligt. De interi\u00f6rlika rummens v\u00e4rme understr\u00f6ks bland annat genom m\u00f6nstrade tapeter p\u00e5 v\u00e4ggarna och antika m\u00f6bler som l\u00e5nades fr\u00e5n stadens historiska museum. Haartman h\u00e4ngde ocks\u00e5 om samlingen, f\u00f6rsta g\u00e5ngen 1928 och p\u00e5 nytt 1945, efter forts\u00e4ttningskrigets slut.<\/p>\n

N\u00e4r andra v\u00e4rldskriget br\u00f6t ut evakuerades \u00c5bo konstmuseums samlingar tv\u00e5 g\u00e5nger. Inf\u00f6r vinterkriget, i oktober 1939, beslutade man att f\u00f6ra en del av samlingens viktigaste verk i trygghet till Qvidja g\u00e5rd i Pargas. Qvidjas \u00e4gare friherrinna\u00a0Margareta af Heurlin\u00a0<\/strong>hade provisoriskt st\u00e4llt g\u00e5rdens stora sal till museets disposition, och hit kom ocks\u00e5 f\u00f6rem\u00e5l fr\u00e5n \u00c5bo historiska museum. V\u00e5ren 1941 firades Konstf\u00f6reningens 50-\u00e5rsjubileum, strax innan forts\u00e4ttningskriget br\u00f6t ut. Under forts\u00e4ttningskriget f\u00f6rdes samlingen f\u00f6rst ner i museets k\u00e4llare, och h\u00e4rifr\u00e5n flyttades den sm\u00e5ningom till tryggare platser p\u00e5 olika h\u00e5ll i \u00c5bo och till den omgivande landsbygden. \u00c5r 1944 \u00f6verv\u00e4gde man att skicka de mest v\u00e4rdefulla verken till tryggheten i G\u00f6teborg, tillsammans med andra v\u00e4rdefulla f\u00f6rem\u00e5l fr\u00e5n museer i Finland. Vapenstillest\u00e5ndet ingicks n\u00e4r f\u00f6rem\u00e5len redan var nerpackade i hamnen i v\u00e4ntan p\u00e5 transporten till Sverige.<\/p>\n

Konstmuseets verksamhet minskade naturligtvis under krigen, men man f\u00f6rs\u00f6kte \u00e4nd\u00e5 ordna \u00e5tminstone n\u00e5gra utst\u00e4llningar per \u00e5r. Trots kriget sj\u00f6nk intresset f\u00f6r konst ingalunda, tv\u00e4rtom f\u00f6rblev bes\u00f6karantalet f\u00f6rv\u00e5nansv\u00e4rt stort. I Konstf\u00f6reningens styrelses \u00e5rsber\u00e4ttelser uppges som t\u00e4nkbar orsak stadsbornas l\u00e4ngtan efter att i krigstider finna sk\u00f6nhet och hopp i konsten. Verksamheten f\u00f6rsv\u00e5rades b\u00e5de under och efter kriget p\u00e5 grund av den svaga ekonomin och till yttermera visso av br\u00e4nsleransoneringen, som hindrade uppv\u00e4rmning under vinterm\u00e5naderna. Inomhustemperaturen h\u00f6ll sig vid k\u00f6ldgr\u00e4nsen under m\u00e5nga dagar, vilket drev bort bes\u00f6kare, gjorde det om\u00f6jligt att arbeta p\u00e5 museet och f\u00f6rorsakade skador p\u00e5 verken.<\/p>\n[\/vc_column_text][vc_row_inner column_margin=”default” top_padding=”4%” text_align=”left”][vc_column_inner column_padding=”no-extra-padding” column_padding_position=”all” background_color_opacity=”1″ background_hover_color_opacity=”1″ column_shadow=”none” column_border_radius=”none” bottom_margin=”-1%” column_link_target=”_self” width=”1\/1″ tablet_width_inherit=”default” overlay_strength=”0.3″ column_border_width=”none” column_border_style=”solid” bg_image_animation=”none”][vc_custom_heading text=”Fr\u00e5n andra v\u00e4rldskriget mot framtiden \u2013 det moderna museets utmaningar” font_container=”tag:h3|text_align:left” use_theme_fonts=”yes”][\/vc_column_inner][\/vc_row_inner][vc_column_text]Axel Haartman f\u00f6ljdes av FM\u00a0Erik Bergh<\/strong>, vars tid som museichef p\u00e5 \u00c5bo konstmuseum varade \u00e4nnu l\u00e4ngre \u00e4n f\u00f6reg\u00e5ngarens, fr\u00e5n 1953 till 1989. \u00c5ren 1958\u20131965 gjordes en omfattande ombyggnad av museet, som dock bland annat l\u00e4mnade den dekorativa entr\u00e9- och trapphallen or\u00f6rd. Utst\u00e4llningsverksamheten p\u00e5 museet fortsatte ocks\u00e5 under ombyggnadsarbetet. N\u00e4r renoveringen var klar gallrades och moderniserades inredningen s\u00e5 att den motsvarade den mera avskalade efterkrigstida estetiken. Samlingen h\u00e4ngdes om efter konsthistoriska riktlinjer, men p\u00e5 grund av platsbristen kunde den finska konstens utveckling bara belysas fram till 1920-talet.<\/p>\n

Under den efterkrigstida ekonomiska uppg\u00e5ngen p\u00e5 1960-talet b\u00f6rjade man i Finland m\u00e5lmedvetet bygga upp en v\u00e4lf\u00e4rdsstat. Fr\u00e5gan om konstmuseernas demokratiska karakt\u00e4r och tillg\u00e4nglighet f\u00f6r alla medborgare blev allt viktigare. En viktig aspekt var speciellt den regionala koncentrationen p\u00e5 de stora st\u00e4derna. \u00c5r 1980 kom man via olika experiment fram till ett n\u00e4tverk av regionala konstmuseer efter en modell som hade utarbetats av Museiverket. \u00c5bo konstmuseum blev regionalt konstmuseum i sin egen region \u00e5r 1981. De regionala konstmuseernas uppgift var att i sin egen region fr\u00e4mja kunskap och tillg\u00e4nglighet inom konstomr\u00e5det. Till en b\u00f6rjan l\u00e5g tyngdpunkten i verksamheten p\u00e5 att ordna vandringsutst\u00e4llningar och p\u00e5 att ordna transporter av publik fr\u00e5n mindre orter till st\u00e4derna. Senare blev det aktuellt med r\u00e5dgivande verksamhet och handledning som riktade sig till lokala museer och andra akt\u00f6rer.\u00a0\u00c5r 1985 grundades ocks\u00e5\u00a0\u00c5bo Konstmusei V\u00e4nner r.f.<\/strong>\u00a0f\u00f6r att st\u00f6da den v\u00e4xande verksamheten. St\u00f6df\u00f6reningen bidrar till att ut\u00f6ka museets samlingar och st\u00f6der museets publikationsverksamhet.<\/p>\n

N\u00e4r museibyggnadens 100-\u00e5rsdag n\u00e4rmade sig b\u00f6rjade museet planera en omfattande renovering och utbyggnad. Det hade redan g\u00e5tt \u00f6ver 30 \u00e5r sedan den f\u00f6reg\u00e5ende ombyggnaden. Vintern 1996 b\u00f6rjade en arbetsgrupp som hade tillsatts av fastighets\u00e4garen \u00c5bo stad utreda m\u00f6jligheterna att sanera byggnaden. Den var redan i mycket d\u00e5ligt skick, och m\u00e5let var att fastigheten skulle byggas om f\u00f6r att motsvara kraven p\u00e5 modern museiverksamhet. Tanken var att renoveringen skulle vara f\u00e4rdig till museets 100-\u00e5rsfest 2004, men den d\u00e5liga ekonomiska situationen sk\u00f6t upp starten. Projektet fick emellertid ny fart n\u00e4r byggarbetena p\u00e5 parkeringshuset Louhi under Puolalaberget tvingade konstmuseet att tillf\u00e4lligt flytta ut ur sin lokal. Mellan 1999 och 2004 var museet inhyst i observatoriet p\u00e5 V\u00e5rdberget.<\/p>\n

I samband med parkeringshusbygget beslutade museet gr\u00e4va ut nya underjordiska lokaler f\u00f6r eget bruk. H\u00e4r kunde man bland annat placera ett konstlager som motsvarade moderna krav. I b\u00f6rjan av 2000-talet kunde ocks\u00e5 ombyggnaden av museibyggnaden inledas. Det var ett omfattande arbete att sanera fuktskador, modernisera VVS-tekniken och uppdatera s\u00e4kerhetssystemen. Ytterd\u00f6rrarna, golven och innertaken renoverades och v\u00e4ggarna m\u00e5lades med f\u00e4rg som andas. M\u00e5let var att respektera byggnadens ursprungliga karakt\u00e4r s\u00e5v\u00e4l exteri\u00f6rt som interi\u00f6rt. Tillg\u00e4ngligheten f\u00f6rb\u00e4ttrades genom en plattformhiss och genom ett separat trapphus i glas med plats f\u00f6r hiss. En synlig f\u00f6r\u00e4ndring gjordes ocks\u00e5 i det publika utrymmet. Det fick mera plats n\u00e4r mellanv\u00e4ggarna och mellanbottnen till lagret som hade byggts under den f\u00f6reg\u00e5ende renoveringen revs. I st\u00e4llet byggdes h\u00e4r bl.a. garderob. Efter renoveringen fick museibutiken och kaf\u00e9et ocks\u00e5 b\u00e4ttre lokaler \u00e4n tidigare.<\/p>\n

Konstmuseet kunde flytta tillbaka till Puolalabacken 2005. Vernissagen och museets 101-\u00e5rsfest firades i slutet av april. I den nyrenoverade lokalen kunde museets verksamhet tryggt forts\u00e4tta i st\u00f6rre omfattning \u00e4n f\u00f6rut. Utst\u00e4llningarna har planerats och realiserats i n\u00e4ra samarbete med andra museer i Finland. De viktigaste utl\u00e4ndska samarbetspartner har varit konstmuseet Kumu i Tallinn och Malm\u00f6 konstmuseum. Samlingarna har ut\u00f6kats b\u00e5de i form av k\u00f6p och genom donationer, och museet f\u00e5r ofta l\u00e5nef\u00f6rfr\u00e5gningar av museer b\u00e5de i Finland och utomlands. Till Konstf\u00f6reningens m\u00e5l h\u00f6rde \u00e4nda fr\u00e5n b\u00f6rjan att locka till sig en bredare konstpublik och att g\u00f6ra den f\u00f6rtrogen med konst. M\u00e5let f\u00f6rverkligas genom ett m\u00e5ngsidigt utst\u00e4llningsprogram samt genom visningar, f\u00f6redrag och konstn\u00e4rsbes\u00f6k.[\/vc_column_text][\/vc_column][vc_column column_padding=”no-extra-padding” column_padding_position=”all” background_color_opacity=”1″ background_hover_color_opacity=”1″ column_link_target=”_self” column_shadow=”none” column_border_radius=”none” width=”1\/5″ tablet_width_inherit=”default” tablet_text_alignment=”default” phone_text_alignment=”default” overlay_strength=”0.3″ column_border_width=”none” column_border_style=”solid” bg_image_animation=”none”][\/vc_column][\/vc_row][vc_row type=”in_container” full_screen_row_position=”middle” column_margin=”default” scene_position=”center” text_color=”dark” text_align=”left” overlay_strength=”0.3″ shape_divider_position=”bottom” bg_image_animation=”none” shape_type=””][vc_column column_padding=”no-extra-padding” column_padding_position=”all” background_color_opacity=”1″ background_hover_color_opacity=”1″ column_link_target=”_self” column_shadow=”none” column_border_radius=”none” width=”1\/1″ tablet_width_inherit=”default” tablet_text_alignment=”default” phone_text_alignment=”default” overlay_strength=”0.3″ column_border_width=”none” column_border_style=”solid” bg_image_animation=”none”][vc_gallery type=”image_grid” images=”890,891,892,906″ display_title_caption=”true” layout=”2″ masonry_style=”true” bypass_image_cropping=”true” item_spacing=”default” gallery_style=”4″ load_in_animation=”none”][\/vc_column][\/vc_row][vc_row type=”in_container” full_screen_row_position=”middle” column_margin=”default” scene_position=”center” text_color=”dark” text_align=”left” bottom_padding=”5%” overlay_strength=”0.3″ shape_divider_position=”bottom” bg_image_animation=”none” shape_type=””][vc_column column_padding=”no-extra-padding” column_padding_position=”all” background_color_opacity=”1″ background_hover_color_opacity=”1″ column_link_target=”_self” column_shadow=”none” column_border_radius=”none” width=”1\/1″ tablet_width_inherit=”default” tablet_text_alignment=”default” phone_text_alignment=”default” overlay_strength=”0.3″ column_border_width=”none” column_border_style=”solid” bg_image_animation=”none”][vc_column_text]Suomen museohistoria. Red. Susanna Pettersson & Pauliina Kinanen. SKS, 2010.
\nTurun taidemuseo \u2013 101 vuotta nykytaidetta. Red. Mia Tykkyl\u00e4inen. \u00c5bo konstmuseum, 2005.
\nTurun taidemuseo \u2013 Turun Taideyhdistyksen kokoelmat. Red. Erik Bergh & P\u00e4ivi Hovi, Konstf\u00f6reningen i \u00c5bo \u2013 Turun Taideyhdistys r.y. 1984.
\nWillner-R\u00f6nnholm, Margareta:\u00a0Taidekoulun arkea ja unelmia \u2013 Turun Piirustuskoulu 1830\u20131981. Turun maakuntamuseo \u2013 Turun taidemuseo, 1996.<\/em><\/p>\n

Konstf\u00f6reningen i \u00c5bo – \u00c5rsber\u00e4tterser 1939\u20131945.[\/vc_column_text][\/vc_column][\/vc_row]\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

[vc_row type=”in_container” full_screen_row_position=”middle” column_margin=”default” scene_position=”center” text_color=”dark” text_align=”left” overlay_strength=”0.3″ shape_divider_position=”bottom” bg_image_animation=”none”][vc_column column_padding=”no-extra-padding” column_padding_position=”all” background_color_opacity=”1″ background_hover_color_opacity=”1″ column_link_target=”_self” column_shadow=”none” column_border_radius=”none” width=”1\/1″ tablet_width_inherit=”default” tablet_text_alignment=”default” phone_text_alignment=”default” overlay_strength=”0.3″ column_border_width=”none” column_border_style=”solid” bg_image_animation=”none”][image_with_animation image_url=”1445″ alignment=”center” animation=”None” hover_animation=”none” border_radius=”none” box_shadow=”none” image_loading=”default” max_width=”100%” max_width_mobile=”default”][\/vc_column][\/vc_row][vc_row type=”in_container” full_screen_row_position=”middle” column_margin=”default” scene_position=”center” text_color=”dark” text_align=”left” bottom_padding=”2%” overlay_strength=”0.3″ shape_divider_position=”bottom” bg_image_animation=”none” shape_type=””][vc_column…<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"class_list":["post-2204","page","type-page","status-publish"],"acf":[],"yoast_head":"\nMuseets historia - \u00c5bo konstmuseum<\/title>\n<meta name=\"description\" content=\"Sommaren 1904 \u00f6ppnades det nybyggda \u00c5bo konstmuseum. Granitpalatset p\u00e5 Puolalabacken hade ritats av arkitekt Gustaf Nystr\u00f6m.\" \/>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/turuntaidemuseo.fi\/sv\/museets-historia\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Museets historia - \u00c5bo konstmuseum\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Sommaren 1904 \u00f6ppnades det nybyggda \u00c5bo konstmuseum. Granitpalatset p\u00e5 Puolalabacken hade ritats av arkitekt Gustaf Nystr\u00f6m.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/turuntaidemuseo.fi\/sv\/museets-historia\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Turun Taidemuseo\" \/>\n<meta property=\"article:publisher\" content=\"https:\/\/www.facebook.com\/turkuartmuseum\/\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2020-03-27T13:14:48+00:00\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:site\" content=\"@turkuartmuseum\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"26 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/turuntaidemuseo.fi\\\/sv\\\/museets-historia\",\"url\":\"https:\\\/\\\/turuntaidemuseo.fi\\\/sv\\\/museets-historia\",\"name\":\"Museets historia - \u00c5bo konstmuseum\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/turuntaidemuseo.fi\\\/en\\\/#website\"},\"datePublished\":\"2020-02-07T07:51:49+00:00\",\"dateModified\":\"2020-03-27T13:14:48+00:00\",\"description\":\"Sommaren 1904 \u00f6ppnades det nybyggda \u00c5bo konstmuseum. Granitpalatset p\u00e5 Puolalabacken hade ritats av arkitekt Gustaf Nystr\u00f6m.\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/turuntaidemuseo.fi\\\/sv\\\/museets-historia#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/turuntaidemuseo.fi\\\/sv\\\/museets-historia\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/turuntaidemuseo.fi\\\/sv\\\/museets-historia#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Home\",\"item\":\"https:\\\/\\\/turuntaidemuseo.fi\\\/sv\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"\u00c5bo konstmuseets historia\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/turuntaidemuseo.fi\\\/en\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/turuntaidemuseo.fi\\\/en\\\/\",\"name\":\"Turun Taidemuseo\",\"description\":\"Åbo Konstmuseum - Turku Art Museum\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/turuntaidemuseo.fi\\\/en\\\/#organization\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/turuntaidemuseo.fi\\\/en\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Organization\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/turuntaidemuseo.fi\\\/en\\\/#organization\",\"name\":\"Turun Taidemuseo\",\"url\":\"https:\\\/\\\/turuntaidemuseo.fi\\\/en\\\/\",\"logo\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/turuntaidemuseo.fi\\\/en\\\/#\\\/schema\\\/logo\\\/image\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/turuntaidemuseo.fi\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2020\\\/01\\\/turun-taidemuseo-mobile_suomi_500.png\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/turuntaidemuseo.fi\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2020\\\/01\\\/turun-taidemuseo-mobile_suomi_500.png\",\"width\":500,\"height\":264,\"caption\":\"Turun Taidemuseo\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/turuntaidemuseo.fi\\\/en\\\/#\\\/schema\\\/logo\\\/image\\\/\"},\"sameAs\":[\"https:\\\/\\\/www.facebook.com\\\/turkuartmuseum\\\/\",\"https:\\\/\\\/x.com\\\/turkuartmuseum\",\"https:\\\/\\\/www.instagram.com\\\/turkuartmuseum\\\/\",\"https:\\\/\\\/fi.pinterest.com\\\/turkuartmuseum\\\/?invite_code=b059f89f2ee642bcb3f01f0b52a38899&amp;amp;amp;amp;sender=571183302648580895\"]}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Museets historia - \u00c5bo konstmuseum","description":"Sommaren 1904 \u00f6ppnades det nybyggda \u00c5bo konstmuseum. Granitpalatset p\u00e5 Puolalabacken hade ritats av arkitekt Gustaf Nystr\u00f6m.","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/turuntaidemuseo.fi\/sv\/museets-historia","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Museets historia - \u00c5bo konstmuseum","og_description":"Sommaren 1904 \u00f6ppnades det nybyggda \u00c5bo konstmuseum. Granitpalatset p\u00e5 Puolalabacken hade ritats av arkitekt Gustaf Nystr\u00f6m.","og_url":"https:\/\/turuntaidemuseo.fi\/sv\/museets-historia","og_site_name":"Turun Taidemuseo","article_publisher":"https:\/\/www.facebook.com\/turkuartmuseum\/","article_modified_time":"2020-03-27T13:14:48+00:00","twitter_card":"summary_large_image","twitter_site":"@turkuartmuseum","twitter_misc":{"Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"26 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/turuntaidemuseo.fi\/sv\/museets-historia","url":"https:\/\/turuntaidemuseo.fi\/sv\/museets-historia","name":"Museets historia - \u00c5bo konstmuseum","isPartOf":{"@id":"https:\/\/turuntaidemuseo.fi\/en\/#website"},"datePublished":"2020-02-07T07:51:49+00:00","dateModified":"2020-03-27T13:14:48+00:00","description":"Sommaren 1904 \u00f6ppnades det nybyggda \u00c5bo konstmuseum. Granitpalatset p\u00e5 Puolalabacken hade ritats av arkitekt Gustaf Nystr\u00f6m.","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/turuntaidemuseo.fi\/sv\/museets-historia#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/turuntaidemuseo.fi\/sv\/museets-historia"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/turuntaidemuseo.fi\/sv\/museets-historia#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Home","item":"https:\/\/turuntaidemuseo.fi\/sv"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"\u00c5bo konstmuseets historia"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/turuntaidemuseo.fi\/en\/#website","url":"https:\/\/turuntaidemuseo.fi\/en\/","name":"Turun Taidemuseo","description":"Åbo Konstmuseum - Turku Art Museum","publisher":{"@id":"https:\/\/turuntaidemuseo.fi\/en\/#organization"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/turuntaidemuseo.fi\/en\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Organization","@id":"https:\/\/turuntaidemuseo.fi\/en\/#organization","name":"Turun Taidemuseo","url":"https:\/\/turuntaidemuseo.fi\/en\/","logo":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/turuntaidemuseo.fi\/en\/#\/schema\/logo\/image\/","url":"https:\/\/turuntaidemuseo.fi\/wp-content\/uploads\/2020\/01\/turun-taidemuseo-mobile_suomi_500.png","contentUrl":"https:\/\/turuntaidemuseo.fi\/wp-content\/uploads\/2020\/01\/turun-taidemuseo-mobile_suomi_500.png","width":500,"height":264,"caption":"Turun Taidemuseo"},"image":{"@id":"https:\/\/turuntaidemuseo.fi\/en\/#\/schema\/logo\/image\/"},"sameAs":["https:\/\/www.facebook.com\/turkuartmuseum\/","https:\/\/x.com\/turkuartmuseum","https:\/\/www.instagram.com\/turkuartmuseum\/","https:\/\/fi.pinterest.com\/turkuartmuseum\/?invite_code=b059f89f2ee642bcb3f01f0b52a38899&amp;amp;amp;amp;sender=571183302648580895"]}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/turuntaidemuseo.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/2204","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/turuntaidemuseo.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/turuntaidemuseo.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/turuntaidemuseo.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/turuntaidemuseo.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2204"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/turuntaidemuseo.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/2204\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2845,"href":"https:\/\/turuntaidemuseo.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/2204\/revisions\/2845"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/turuntaidemuseo.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2204"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}