Mörkrum
AUJIK: Impermanence Trajectory
23.3.–13.5.2018

AUJIK är ett konstkoncept som grundades av den svenska konstnären Stefan Larsson år 2001. Centrala teman för AUJIK är artificiell intelligens, natur, teknologi, perception, framtidsspekulationer, neurovetenskap och arkitektur. AUJIK är konstruerad som en fiktiv esoterisk kult som delar åskådningar med shintoism, zenbuddhism och japanska naturreligioner. Tanken om att allt, även det mest konstgjorda, innehar ett medvetande och själsligt värde är något som starkt präglar verken. AUJIK:s produktion är en audiovisuell kombination av främmande organisk-mekaniska hybrider och den elektroniska musikens ljudvärld.

Videotrilogin Impermanence Trajectory (2013–2018) bygger på två huvudteman: animism och artificiell intelligens. Trilogins tematik baserar sig starkt på AI forskaren Jürgen Schmidhubers och forskaren och futuristen Ray Kurzweils tankegångar kring AGI (Artificial General Intelligence), som innehar en intelligens och emotionell förmåga som motsvarar en människas, och som sedermera utvecklas till en egen entitet med en kapacitet bortom vår förståelse. Maskin-intelligens och teknologi kommer att öka exponentiellt och leda till det mest omvälvande sedan den kambriska explosionen. Slutresultatet är en universell Turing maskin – ett komputationellt universum där alla atomer och minsta beståndsdelar har potential att användas som medvetna maskiner. En sådan förändring skulle oundvikligen ge upphov till flera grundläggande, existentiella frågor: vad är medvetande och känslor? Hur upplever ett syntetiskt medvetande världen? Titeln Impermanence Trajectory anspelar på det tillstånd som inom buddhismen beskrivs som alltets obeständighet och konstanta tillstånd av förändring. Inget är oföränderligt, även om vi paradoxalt nog försöker klamra oss fast vid det och uppfatta det som oföränderligt.

Stefan Larsson (f. 1973 Söderhamn, Sverige) har en magisterexamen (MFA) i fri konst från Umeå konsthögskola 2005 och bor sedan nio år i Ōtsu i Japan. Vanligtvis arbetar AUJIK med videokonst och datoranimationer (bl.a. motion tracking), men använder sig även av installationer, 3D-printing, VR, kläder, musik och textbaserade verk. Flera verk har gjorts i samarbete med musiker, så som Mira Calix, Christ, Sun Araw och Daisuke Tanabe. AUJIK:s prisbelönta verk har varit utställda i museer, gallerier och festivaler världen över. aujik.com

Utställningen har fått understöd av Undervisnings- och kulturministeriet.

Impermanence Trajectory I: the limbic nest
2013
6 min.
Verket är inspelat på buddhistområdet Ishiyama dera i Japan. En medlem av AUJIK ledsagar betraktaren genom portaler i en sten som leder in i olika sfärer i ett konstruerat limbiskt system. Stenen består av miljarder atomer/data bits och fungerar som en komputationell enhet, som under hundratusentals år har utvecklat sitt medvetande. Videon visar metaforiskt hur dess olika limbiska organ är sammanflätade via digitala synapser och dendriter.
 
Impermanence Trajectory II: stained seed
2014
7 min.
Verket har fått intryck av japanska matematikprofessorn och AI-forskaren Hajime Sawamuras artikel Computational dialectics for arguing agents, som bygger på idén att låta variabler i datoralgoritmer vara baserade på dialektiska värden, så som konflikter, skillnader och motsättningar. I likhet med filosofen Friedrich Hegels tes/antites/syntes- metod är målet att uppnå större insikt. De två agenterna som ses i verket representerar varierande värden och de möter olika uppgifter. Varje uppgift strävar mot en fullkomlig helhet och förhöjd insikt. Agenternas ansikten påminner om slumpmässiga motiv från ett Rorschachtest och ändras beroende på situationens förlopp. Verkets robotliknande, fallna träd fungerar som en slags katalysator. Videon är ett samarbete med den brittiska elektroniska musikern Mira Calix, samt cellisten Oliver Coates.

Impermanence Trajctory III: Thalamus

2018
7 min.
Den sista delen av trilogin följer Mana, som är medlem av den tredje inkarnationen av AUJIK. Mana lever tillsammans med ainufolket i en koloni på Kamchatka-halvön mellan Ochotska havet och Berings hav. Det är vinter och hon påbörjar sin dag med att bruka olika former av KIIA-artifakter. Dessa artifakter är symbioser av syntetisk och organisk natur som med tiden utvecklat säregna egenskaper och karaktärsdrag. De sägs besitta en intelligens som vida överträffar vad alla människor som någonsin levt haft sammanlagt. Istället för att dra nytta av sina förmågor är de helt passiva och lever i fullkomlig resignation. Då Mana transcenderar med en artifakt får hon plötsligt besök av kolonins ledartrio. De ger henne en uppgift: att besöka Thalamus.

Turun taidemuseo, Aurakatu 26, 20100 Turku, Puh. 02 2627 100. © 2014